getmyselftogether

Jag har sagt det tidigare och säger det igen. Jag har världens absolut bästa vänner. Underbara som de tar de tåget till Alvesta på lördagsmorgonen bara för att överraska mig och göra mig sällskap de sista tio minuterna hem till Växjö. Tog mig några förvirrade sekunder innan jag insåg att det var Frida, Elin, Hanna, Linda och Olivia som tjoade och tjimmade inne på pressbyrån. Ni är fantastiska vänner, oj vad jag saknat er. Oj oj oj!

Väl i Växjö var ett besök på vallen prio #1. Kändes konstigt att det var mer än fyra månader sen jag senast vandrade omkring på värendsvallen. I tipshallen var folk i full gång med lördagsträningen och jag fick återse många goa friidrottare. Ser fram emot nostalgiska träningspass i tipshallen under tiden jag är hemma.

Efter snabbbesöket på vallen rullade den gamla gröna audin hem till Bergsnäs. Hem ljuva hem säger jag bara. Senare på kvällen kom Falekorven förbi och snackade lite bull med mig. Morfar kom och gjorde oss sällskap vid middagen, som jag specialbeställt. Ungsbakad spättafilé i citronsås med pressad potatis, mumsfillibabaaa! Sedan blev det kortspel och mys framför den öppna spisen. Lugnt och skönt!

Söndagen begav jag mig upp till vallen för att försöka hoppa lite stav, vilket inte var någon vidare bra idé. Jag var seg i hela kroppen och jetlag-trött. Insåg ganska snabbt att det inte var någon idé att försöka, bättre att spara det till ett annat tillfälle. SÅ jg åkte hem och bakade en kladdkaka som jag senare förtärde med bästa möjliga sällskap.

Idag, måndag, har jag pratat för FIGs treor om mina erfarenheter från min första termin i USA. Är personligen inte särskilt nöjd med presentationen, var trött från jetlagen och snurrade in mig lite i det jag berättade. Var så mycket jag ville berätta, men hade svårt att formulera mig. Hoppas i alla fall att de fick med sig något från det jag pratade om. Eftermiddage spendarades hos Maja och Ivar, mina extra morföräldrar. De gödde mig med svensk husmanskost lunch och gott eftermiddagsfika.

Vid femtiden var det dags för sprintpass med Håkan Widlund. Passet gick väldig bra, kändes väldigt lätt och kvickt i benen. Träningen i Amerika har helt klat gjort mig gott. Älskar att träna på havsnivå och syrerik luft, det är en markant skillnad på hur mycket lättare det är att andas.