The sunshine state
rville bara säga att resan hit gick som den skulle. En solbränd och vacker Maja mötte mig i lobbyn i Fort Launderdales flygplats när jag kom fram igår. Sen dess har vi babblat på konstant. Hinner knappt med att sova. Den varma temperaturen och behagliga luftfuktigheten har en helande effekt från mig. Jag och Maja kom precis tillbaka från havet. Helt fantastiskt underbart att svalka sig i saltvatten och sedan värma sig i sanden. Nu blir det shopping för resten av dagen. Livet kunde varit sämre.
Ica Fika Rumpevick, 17 år!!!
Idag går födelsedagsgrattisarna till the one and only Erica Lantz. Grattis på födelsedagen min knäppgök till lillsyrra. Hoppas du får en underbar dag!!!
Var med och sjöng för henne på morgonen (fast det är fortfarande kväll här). En härlig avslutning på dagen. Nu ska jag försöka få några timmars sömn. Klockan ringer mitt i natten, ska ta 5.00 am bussen ner till Phoenix, för att lämna Arizona tidigt i morgonbitti. FLORIDA is calling my name!!!
Vila i frid Kalle Sandberg
Igår, söndag, gick Kalle Sandberg bort. En kär familjevän till oss, som under ett drygt år kämpat tappert mot en tumör i hjärnan. Igår tog kampen slut.
Ständigt i rörelse och ständigt på gott humör, det var Kalle Sandberg det. En beundransvärd människa med en enastående livsglädje. Inte minst efter beskedet om tumören som växte sig större inom honom och som begränsade hans rörelseförmåga markant. Kalle var förvånansvärt oförändrad.
Kalles sjukdom och bortgång har varit en viktig väckarklocka för mig. En påminnelse om att aldrig är alldeles för skört för att ta för givet. Jag kommer ofta på mig själv med att oroa mig alldeles för mycket över framtiden. Vilket fruktansvärt slöseri med tid. Jag glömmer bort att leva i nuet, njuta av allt som händer och sker just precis nu. Glömmer bort alla vackra ögonblick som livet bjuder på dagligen. Vissa av ögonblicken som passerar kommer aldrig igen. Så det gäller att vara uppmärksam. Fylla dagarna med liv, istället för att fylla livet med dagar. För livet är inte de dagar som passerar, utan de dagar vi minns.
Kalle var en mästare på att fylla sina dagar med liv. Hans liv tog slut alldeles för tidigt. Men trots hans unga ålder är jag övertygad om att han lyckats fylla sitt liv med mer liv än många av världens hundraåringar gjort.
Många vackra minnen lämnar han efter sig, och det är minnen som lever i evighet. Mina tankar är hos er Ingela, Alexander och Jessica. Må jordens alla änglar vaka över er och ge er styrka i denna svåra tid.
♥
En kort helgsummering
Jag och Caroline har haft lägenheten för oss själva hela helgen och det har varit sååååå skönt. I lördags var vi riktigt duktiga och satt och pluggade i princip hela dagen. Gäller att bli färdig med allt plugg innan Thanksgiving. På tisdag åker jag till Florida!!!!! Som jag har längtat... Sol, värme, avkoppling, shopping och den absoluta höjdpunkten: Maja Kytömäki. Kan ju inte bli bättre liksom! Känner att både kropp och knopp behöver lite återhämtning.
Belöningen efter lördagens råplugg blev BIO, inte helt optippat Breaking Dawn. En skön avslutning på dagen, även om filmen var lite av en besvikelse. De två tidigare filmerna är mycket bättre enligt mig.
I lördags var det även släktkalas på Hordavägen. Det firade att Moffen var utskriven från sjukhuset och att Ica har födelsedag på tisdag. Pappa hade grillat och morfars syskon hade bakat bullar och kringlor. Blev lite lagom avundsjuk där jag satt med min keso. Fick i alla fall skypa med hela tjocka släkten, så det var himla trevligt.
Helgens glädjerus kom med posten i fredags. Ett brev från Världens Bästa Amanda, som just nu är på resande fot i Australien. Hon åkte i veckan och kommer inte vara hemma i Sverige när jag kommer. Känns ju såklart trist, för jag saknar henne himla mycket. Men å andra sidan är jag så himla glad för hennes skull och det äventyret som hon har framför sig. Tusen tack för ett superfint brev och gott godis!!! Det värmde själen min.
Olive Garden andra dagen i rad
Caroline fick bestämma kvällens restaurang dagen till ära. Det blev italiensk mat på Olive Garden, en av favoritrestaurangerna här i Flagstaff (jag, Rashida och Jenne var där senast igår). Soppa, breadsticks och sallad till förrätt. Kycklingfile med ostfyllning och potatismos som huvudrätt. Och avslutningsvis en ljuvlig halvbakad cookiepizza med vaniljglass. Allting smakade oförskämt gott, dock blev jag lite för mätt. Men det var det allt värt.
Fick bara träna gymnastik idag på morgonen. Baksidan behöver mer vila. Med uteblivet eftermiddagspass passade jag på att göra så mycket gymnastik jag hann med på morgonen. Bemästrar jättesvängen ganska bra nu. Träning ger färdighet, skam den som ger sig. En underbar känsla att övervinna sin egen rädsla och klara någonting man aldrig klarat förut. Ger självförtroendet en härlig och behövande boost. Har blivit lite smått beroende av gymnastik, youtubar gymnastikklipp varje kväll innan jag går och lägger mig. Så sjukt inspirerande vad elitgymnaster kan åstdkomma med sina egna kroppar. Enligt mig är gymnastik utan tvekan den mest fascinerande idrotten.
Kerri Strug OS i Atlanta 1996. Snacka om mental styrka...
Nu ska jag sova bort min food-hangover.
Nighty night!
Carros dag idag!
Grattis till världens bästa Caroline Högardh som har födelsedag idag! Är så glad att jag har dig att dela mitt amerikanska äventyr med.
En inspirerande idrottskvinna, en fantastisk människa och inte minst en väldigt unik vän!
en trött baksida och frustrerande överskottsenergi
Hemlängtan är inte riktigt lika påtaglig idag, det känns bra. När jag kom till the Dome på morgonen för att hoppa stav märkte jag att jag var stel i min vänstra baksida. Vid sådana tillfällen är det guld värt att ha ett träningsrum bemnnat med sjukgymnaster. Det verkade som tur väl inte vara något allvarligt, en liten överansträngning eller sträckning (ska jag var ärlig så fattade jag inte riktigt vad de menade). Förhoppningsvis är jag återställd om några dagar. Trots att det inte verkade så farligt fick jag inte träna idag, varken hoppa eller lyfta. Typisk, jag som såg så mycket fram emot att springa in mina nya spikskor. Så idag har jag varit frustrerande obalans med en massa överflödig energi. Jag vill ju träna!!!
Hemlängtan
Den senaste veckan har jag drabbats av en riktigt jobbig hemlängtan. Saknar min familj, vänner, släkten och huset. Känns som att saknaden av Sverige blir större och större ju närmare hemresedatumet jag kommer. Jag vill hem hem hem. Försöker skypa och prata så mycket jag bara hinner med med människor hemma i Sverige. Men det räcker liksom inte till. Vill vara fysiskt närvarande hos mina älskade, omfamnas av kramar och bara låta tiden gå. Försöker intala mig själv att det verkligen inte är långt kvar. 4 och en halv vecka. Om en vecka åker jag till Florida och sen är det bara dryga två veckor kvar. Måste komma på något sätt att få tiden att gå riktigt fort. Fick brev från familjen i fredags. Marabou, Ahlgrensbilar och lite lösgodis samt lite tidningsutklipp, brev och foton. Blev så himla glad!!! Tyvärr försvann godis alldeles för fort...
Grattis tolvåringen!
11-11-11 och min kära kusin/låtsas-lillebror Kaspers födelsedag!!! Stort grattis till dig min favoritkille.
Hoppas du haft en kanondag med fina presenter och festligheter.
duracellkanin
Späckat dagsschema idag. Har kännt mig som en duracellkanin. Förstår dock inte var energin kommit ifrån för jag har kanppt haft tid att äta.
08:00 Officehour hos min Mattelärare
09:10 Engelska (värsta kursen). Blev inte direkt roligt när läraren var på riktigt uselt humör
10:15 Stavhopp (direkt efter engelskan). Gick kanonbra!
12:30 Snabb-lunch
12.45 Business-class. Efter att ha tuggat i mig min lunchmacka hade jag inte en chans att hålla ögonen öppna. Så jag tupplurade mig igenom hela föreläsningen (vilket den senaste tiden har tenderat till att bli en vana).
14:00 En nödvändig kaffe paus. Stor latte med dubbla espressoshots.
15:00 Tutoring i engelska.
16:00 Lyftning/styrkaträning
18:00 Middag
19:00 Studyhall. Ska göra ett grupparbete och ingen av mina medlemmar är här, som vi bestämde igår. Jag hatar grupparbeten.
Gick hemmifrån 07.45 och har varit igång hela dagen. Har lyckats tackla tröttheten ganska bra, antar att den kommer bryta ut när jag kommer hem och kan slappna av. Längtar efter sängen.
Walking in a winterwonderland
Snön som kom under fredagsnatten töade bort lagom till söndagskvällen då vädergudarna levererade en ny omgång. Jag är måttligt exalterad över det vita snötäcket som jag tvingas blaska runt i under dagen, och som framåt kvällen fryser till och gör vägarna livsfarliga. Nåväl, vädret är inget jag kan rå på. Två veckor kvar tills jag flyr Flagstaff för Florida. Ska bli härligt med sol, värme, hav och allra främst kvalitetstid med Maja. Längtar, längtar, längtar!
I helgen fotograferade jag poträttbilder av Misty, tjejen som sover på soffan i vårt vardagsrum denna terminen (har jag presnterat henne?). Bilderna blev kanonfina, hon ska ha dem till sina examenskort.
Morgonchocken
Möttes av denna synen när jag öppnade ytterdörren denna lördagsmorgonen. Ett tjockt lager av snö har täckt marken. Blir inte klok på Flagstaff vädret alltså. Igår var vinden så kraftig att jag trodde jag skulle blåsa bort. Jag vågade inte lämna lägenheten för att jag var rädd att få något i huvudet. Och idag har vi snö. Hoppas den töar bort snabbt, för jag är inte redo.
En jobbig vecka
Ber om ursäkt för mager uppdatering denna veckan. Har varit mycket jobbigheter den senaste tiden som tyngt ner mig och veckan startade med en ny tråkig nyhet...
Min älskade Morfar fick en stroke i söndags natt. Det var ett väldigt jobbigt besked som satte hela veckan i obalans. Lyckligtvis var det en mindre allvarlig stroke och Moffen mår efter omständigheterna förhållandevis bra som jag förstått det. Han återhämtar sig mer och mer för varje dag och jag hoppas verkligen att det fortsätter i den riktningen...
Att något skulle hända mina närmaste när jag befinner mig här är något jag är fruktansvärt rädd för. Trots att det som hänt är tråkigt så är jag ändå tacksam att det stroken var av ett mildare slag. Enligt läkarna kan Moffen bli ganska bra återställd om han har motivationen till det. Så jag tackar alla skyddsänglar som ödmjukast för det beskedet.
Till världens bästa Morfar! Träna nu på ordentligt och gör allt vad du kan för att bli återställd. Annars blir det hårdkörning för dig om några veckor när jag kommer hem. Du fixar detta, det är jag övertygad om. Tänk positivt.
Jag älskar dig
Track Halloween Party
Halloween-firandet fortsatte på söndagen. Track-party hos en av tjejerna i laget. Hon hade ägnat hela dagen åt att laga mat och baka kakor. Himla smakigt var det också, åt tills jag mådde illa. Lite för mycket av det goda. Många härliga utklädnader, enjoy!
Happy Halloween
Halloween i USA, annat än Halloween i Sverige. Varenda människa klär ut sig, stora som små. Bara att följa med strömmen...
Cat-lepard-Jenne, Pink-hippie-Lisa & Spartcus-Rashida
Fredagsmys
Trött. dunder super mega jätte trött. Jag är så glad att det äntligen är helg. Denna veckan har varit väldigt krävande på alla möjliga sätt. Har känns som ett maratonlopp som aldrig ville ta slut. Ett under att jag stått på benen och inte brytit ihop fullständigt på marken. Jag lyckades ta mig i mål i alla fall och ser äntligen ljuset i tunneln.
Har precis avslutat veckan med en matte-exam. Gick bättre än förväntat. Eftersom jag varit så överväldigad med läxor började jag inte plugga till provet förrens igår kväll. Inte världens bästa drag av en kvällstrött Lisa Lantz. Pluggade till 1 på natten, har aldrig pluggat så sent och intensivt. När det kändes som att jag inte hade några ögon insåg jag att det nog var läge för lite sömn. 5 timmar fick jag innan klockan ringde klockan 6. Upp och till campus för att vinka av Caroline och Cross-country laget som ska tävla i Conference (den viktigaste tävlingen för laget). GO JACKS! Därefter blev det omelettfrukost på IHOP och därefter stavhopp. Kylan är på väg och vi flyttade in mattan inomhus igår. Så denna morgonen var första passet i The Dome och fasen va bra dert kändes. Trots min sömnbrist och stress gick det riktigt bra. Hoppade med 16 stegs ansats (vilket är två steg längre en min tidigare fulla ansats), mest bara för att känna efter. Kändes så bra, inte den minsta tvekan trots ny stav och ny ansats, bara pang på. Mitt självförtroende i hoppningen bara växer och växer. Ville inte sluta hoppa, så det blev kutning till min matte exam. När den var avklarad var det raka vägen hem till sängen som gällde.
Och här i sängen har jag legat nu i några timmar och bara andats ut...
Har ett hoppstrykepass i eftermiddag, så om någon timma ska jag försöka väcka liv i kroppen. En värdefull slapptimme kvar.
Full rulle
Så har även denna helgen sprungit iväg. Sitter hemma med Rashida och irriterar oss över lägenhetens icke existerande varmvattten. Jag har gått runt svettig och äcklig hela dagen, känner mig så ofresh. Idag har varit en lugn dag, det behövdes efter gårdagen som gick i ett från klockan från morgon till klockan tio på kvällen då jag däckade helt utmattad i sängen.
Familjen Högardh har anlänt till Flagstaff. De ska vara här i två veckor på semester och jag måste erkänna att jag är avis på Carro som får träffa sin familj. Även om jag inte har tid för hemlängtan, så saknar jag min familj väldigt mycket. Men jag tror tiden fram till jul kommer gå fort. Jag ska ju till Maja i Florida om en månad och därefter är det bara dryga två veckor kvar. Högardharna tog med sig några av Sveriges gobitar - Kalles kaviar, Gevalia kaffe och saltlakrits. Så två dagar i rad har jag ätit ljuvliga äggmackor och druckit kaffe med välsmakande aromer.
Bebben har ju fyllt år också. Igår var det släktkalas på Hordavägen och jag var inbjuden över skype, så jag fick en liten känsla av delaktighet. Fick till och med se (men inte röra) hur gott pappas grillade kött såg ut att vara. Friidrottarna på förfesten ville också gratta lillsyrran så de sjöng Happy Birthday för henne.
Vår rescruit Brita Kintz var på besök under fredag och lördag. Verkar vara en trevlig och mysig tjej. Tog henne till en lagträff på fredagkvällen då alla nytillkomna i laget skulle göra något form av framträdande. Jag och Carro framförde en sketch om våra rumskamrater Rashida och Jenne. BLev lyckat och det verkade som de flesta skrattade.
Under lördagen var det Tequila Sunrise i stan. Jag var aldrig i downtown, men Rashida och Jenne åkte ner för några shoots klockan 9 på morgonen. Runt tolvsnåret kom delar av track-teamet över till oss för att förfesta innan fotbollsmatchen. En annorlunda upplevelse, dock höll jag mig borta från alkoholen.
BEBBEN 14 år!
Stort grattis min älskade lillalillasyster på din 14-årsdag. Trots att du blivit så pass gammal att du hör hemma i kategorin fjortis blir du inte av med ditt smeknamn, Bebben. Önskar dig en fantastisk och minnesrik dag.
Midterm CHECK
Skrev min första midterm exam idag, ämnet var Introduction to Business. Gick snabbt, efter 20 minuter var jag klar (och då var jag bland de sista som satt kvar). Busenkelt måste jag säga att det var och inte har jag pluggat mycket för det heller. Förmodligen en halvtimme sammanlagt. Provet baserades på exakt samma frågor som vi har haft på våra tre tidigare prov denna terminen. Så det ända jag gjort för att plugga inför detta provet var i princip att checka igenom frågorna.
Har inget "måste-plugg" i helgen så det ska bli skönt med lite lugn och ro. En stavhoppstjej som är intresserad av att börja på NAU nästa höst är här på rekryteringsresa över helgen och jag har fått äran att vara värd för henne. Ska bli spännande och roligt att träffa en eventuellt blivande träningskamrat.
Sedan är det tequila sunrise i Flagstaff denna helgen. En årlig tillställning som vad jag fattat det som går ut på att dricka tequila från 6 på morgonen och inte sluta förrens solen går upp näst kommande dag. Låter hört i mina åren. Jag kommer nog prioritera sömnen före soluppgången, men lite festligheter lär det bli.
Fortsättning följer...Godnatt!
Kindkramp
Brevet från Frida och Olivia innehöll en Ahlgrens bil... en bil. I en öppen påse i mini-version. Nåväl, man får vara nöjd med det lilla. Den smakade som den skulle i alla fall. Tack för omtanken tjejer!
