Pre-meet är vad vi kallar dagen före tävling (...logiskt!). Det är en dag då vi själva för bestämma över träningen. Vila eller träna, det är upp till oss. Bara vi gör vårt bästa för att göra oss redo inför tävlingsdagen. Jag brukar oftast bara göra en lätt uppvärmning, lite löpskolning, strecha och sedanhoppa i isbadet. Så blev det även idag, dock var isbadet inget isbad i värmen och var helt effektlös så det skippades.
Ready to roll
Dagen har bjudit på några kvalitativa timmar i solen, chill på hotellrummet och en friidrottskväll på arenan. Riktigt härligt att sitta på löktaren och se solen gå ner samtidigt som friidrottstävlingen pågick.
Det spekuleras om snöstorm i Flagstaff imorgon kväll. JAg som trodde vi var färdiga med snön för den här terminen...tydligen inte. Kan ju alltid hoppas att vi vädret blir så dåligt uppe i bergen att vi inte ens kan ta oss hem imorgon. Jag har inngenting emot att stanna en extra dag nere i Arizona-värmen.
Samlar på mig vitamin-D inför morgondagens tävling. Har vägt fördelar och nackdelar och kommit fram till att några timmar tillsammans med min goda vän solen bara kommer göra mig väl.
Dagens stavhoppspass utövades på en väldigt intressant anläggning, eller ja anläggning är kanske inte rätta ordet... Vi hoppade nämligen på bakgården av huset där parat som driver stavhoppsklubben bor. Ytan var inte större än 20x50 meter, men utnyttjad till max med två stavhoppsmattor, en höjdhoppsmatta, ansatsbanor, ringar, räck och alla möjliga detaljer. Väldigt bohemiskt och genuint. Där snackar vi kärlek till sin idrott. De har drivit en stavhoppsklubb på deras bakgård i 12 år och varje vardagskväll kommer runt 20 ungdommar dit för att hoppa stavhopp.
Även om jag älskade stället och de hade varenda stav jag kunde önska så gick min hoppning inte alls bra idag. Kände mig inte självsäker nog för att hoppa med full ansats på den lite halvknaggliga ansatsbanan. Så jag fokuserade på kort ansats istället. Och det gick bra fram tills dess att jag bröt en stav...aj! Upp och ner i luften hörde jag hur det brakade till och staven gick i tre delar, jag landade lite halvtaskigt på ryggen precis vid mattkanten. Ingen fara skedd förutom lite stelhet. Däremot började huvudet snurra lite för mycket och jag hade varken ork eller lust till att motivera mig själv till att fortsätta hoppa. Nåväl, stavhopp är inte en helt riskfri sport och det är jag medveten om. Detta var den tredje staven jag brutit och den andra inom loppet av en månad, inget bra mönster. Är inte särskilt orolig inför lördagens tävling. När jag är färdig med detta blogg-inlägget tänker jag skaka av mig alla minnen från incidenten och blicka framåt.
Har precis tagit en lång och härlig dusch. Inget sparande på varmvattnet när man bor på hotell här inte!! Nu ligger jag utslagen i sängen och tittar på CSI tillsammans med min rumskamrat Simone. Bussresan och eftermiddagens träningspass verkar ha tagit ut sitt, men det är en jag-kommer-sova-som-en-stock-inatt-trötthet så jag klagar inte. Så otroligt härligt att träna ute med både sol och värme (i Flagstaff är det bara sol), ultimata passet. Gick ett lyckorus genom hela kroppen under uppvärmningen och den behagliga miljön hade en helande effekt på hela mig.
Dagens pass var hoppstyrka, häckkordination och några snabbhetslopp som avslutning. En skön genomkörare och imorgon är det lite lyftning på morgonen och sedan ska Marty ta mig och Simon till sin gamla stavhopps-klubb för lite hoppning. Förhoppningsvis hinner jag med en eller två timmar vid poolen också.
En väldigt funktionell stavhoppsmatta, då man kan "vända kappen efter vinden" och hoppa från båda hållen.
Kom tillbaka till Flagstaff igår runt lunchtid. Har hunnit med att träna tre pass igår och idag. Kroppen känns bra och det ska bli riktigt spännande att se vad den har att ge i utomhussäsongsdebuten på lördag.
On the road imorgon igen, då det bär av till Tucsan i södra Arizona. Tränarna bestämde sig för att kombinera säsongsdebuten med ett gemenskap/tränings miniläger, då vi blir borta onsdag till lördag kväll.
On the road again
Har mycket att se fram emot framöver. Höjdpunken ät helt klart att familjen kommer hit om mindre än två veckor!!! Längtar såååååå galet mycket. Ska bli så roligt att visa dem hur jag har det här in real life. The dome, campus, favoritrestaurangerna, landskapet mm. Vi har planerat in en dagsutflykt till Grand Canyon som ligger endast en timmes bilfärd från Flagstaff och Las Vegas (tre timmar iväg).
Något jag verkligen fasineras av är bodybuilding. Händer då och då att jag googlar efter overkliga muskelpaket och varje gång blir jag lika chockad över resultaten som ploppar upp på skärmen. Det är blandade känslor jag känner. Även om jag är medveten om att det förekommer en hel del doping i fitness världen och vissa människor har skrämmande opropotionella kroppar, kan jag inte förneka att jag förundras av hur de lyckas åstadkomma dessa kroppar. De måste vara enormt träningsfrenetiska för att motivera sig själva att spenadera flera timmar varje dag i gymmet. Tragiskt nog är träning inte den enda vägen till dessa kroppar, deras muskler med största sannolikhet fyllda med alla möjliga sterioder, vilket är allt annat än hälsosamt.
En heldag på Universal Studios i Hollywood i lördags. Minst sagt intressant. Min under-all-kritik dåliga filmkunskap fick sig några riktigt intressanta och lärorika lektioner. Vi gick på live-shower, 3D filmer, animerade bergodalbanor och åkte på en guidad tur där vi fick se platser där olika filmer spelats in.
Jenne, Lisa, Rashida och Simone redo för en heldag på Universal Studios i Hollywood
Rashida blev utvald medhjälpare i "Special Effect Showen"
På besök hos de desperate hemmafruarna på Wisteria Lane
Hajen i Hajen-filmerna
TV the "Fake Lake" där många vattenscener spelats in bl.a. Pirates of the Carribean
Dags för lite semester från skolböckerna. Loven har en tendens till att komma precis när man behöver dem som mest och detta lovets inget undantag.
Sitter just nu i bilen på väg till kalifornien igen. Solen gassar från klarblå himmel genom rutan och jag lökar för fullt. Det har varit en väldigt dramatisk morgon i lägenheten och jag trodde för en stund att vi alla skulle stanna hemma... Mina kära roomies Jenne och Rashida bråkade och hade sig för fullt. Att båda är temperamentsfulla tjejer som vägrar erkänna sina misstag är inte alltid den bästa combon. Drama queens är precis var de är och de tenderar till att göra bagateller större än vad de egentligen är. Det är ännu oklart om de löste konflikten, men nu sitter vi alla fall i bilen allihopa och det är väl huvudsaken för tillfället. Ser fram emot några sköna dagar . Vi kommer hem måndag eller tisdag och på onsdag åker friidrottslaget ner till Tucsan i södra Arizona för en kort tränings/tävlingsresa. Känns konstigt att utomhussäsongen redan drar igång, det är ju bara två veckor sen vi avslutade inomhussäsongen. Till skillnad från inomhussäsongen då vi hade alla tävlingar på hemmaplan, kommer det nu till utomhussäsongen bara vara tävlingar på andra skolor. Så det blir en hel del resande. Det blir spännande att få uppleva friidrott på andra ställen än Flagstaff.
Jag sa att jag aldrig skulle skaffa mig en Iphone. Men se så fel jag hade... för idag anlände min Iphone 4S som jag beställde i torsdags. Hur ska detta gå?
Har helt enkelt kommit till insikt med hur användbar en Iphone faktiskt är. Huvudsaken till att jag bestämde mig för att investera är att det är så mycket enklare att komunicera med vänner och familj i Sverige. Dessutom behöver jag inte nödvändigtvis släpa runt på min Macbook på campus dag ut och dag in längre.
Det blev ett besök i Hollywood på lördagkvällen. Ska vara ärlig och säga att det inte imponerade särskilt mycket på mig. Visst var det trevligt att gå runt och titta på stjärnorna som är ingraverade i marken. Och visst fanns det endel muséer som var intressanta, men vi var både för trötta och snåla för att betala inträde. Ashton Kutcher och resten av hans kändis-kompisar lyste med sin frånvaro.
Vem är Walter Lantz?
Söndagsslappning vid hotell-poolen
Jenne fixade så att vi fick bo gratis på ett hotell precis vid Disney Land. Inte alls helt fel att somna in mellan vita lakan, äta frukost (=muffin, kakor, wienerbröd och andra snabba kolhydrater ala USA) och sedan lapa sol i några timmar.
En riktigt härlig helg var precis vad vi behövde. Kändes så jobbigt att åka tillbaka till Flagstaff att vi bestämde oss för att spendera våra lediga dagar under springbreak i Kalifornien istället för Las Vegas. Vilket innebär att vi är tillbaka redan nu på fredag. Då blir det Universal Studios och Santa Monica Beach.
Fick ännu en glad överraskning via posten idag. Ett försenat födelsedagspaket från Hanna, Frida, Linda och Olivia. Blir så rörd av deras fina omtanke. Fick kaviar, chaite, ett fint kort och underkläder. Ni tjejer är helt fantastiska, älskar er så djupt.
Californien levererar. Vi spenderade natten hos Rashidas föräldrar och anlände till L.A runt lunch idag. Los Angeles, vilken charmig stad. Har spenderat dagen bland hippies, konstnärer, stuntmän, säljare, och andra udda talanger på Venice Beach. Har förundrats flera gånger om över vilka karaktärer det finns, riktiga freaks rent ut sagt.
Stunt akrobat Krok genom näsan och munnen
Får resp. ödla med två huvuden
The Wolfman, ansiktsbehåring på hög nivå.
My beautiful roommates
Jag är en storstadsmänniska. Jag älskar storstäder. Livet är så mycket mer spännande i storstäder. Mat, shopping, nöjen, människor... Det finns liksom inga begränsningar. En vacker dag ska jag bosätta mig i en storstad - Stockholm, New York, Los Angeles, helst alla tre på samma gång
Jag visste redan inan veckan började att det skulle bli riktigt tufft, fyra exams och en uppsats låg och väntade på mig. Trots att min juridik-tenta blev uppskjuten, så har denna veckan förmodligen varit den tuffaste hittills i college. Igår och idag har jag gått på ren överlevnadsinstinkt. Jag har gjort slut-tenta i en av min klasser och vilket gör att min studiebelastnig framöver kommer vara mindre. Det känns skönt, för mitt studietempo de senaste veckan är inte hållbart i längden.
Nap-time på stavhoppsmattan efter en tuff skoldag
I imorgon åker jag, Jenne, Rashida och Simone till Los Angeles. Rashida kommer från L.A så vi får bo gratis hos hennes föreldrar. Det tar ungefär 6 timmar med bil att ta sig dit. Ser verkligen fram emot att komma iväg från Flagstaff. Sol, värme och hav... how lovely? Pricken över i:et hade varit om jag stöter på min blivande man Ashton Kutcher.
Klockan är snart två på natten och jag är fortfarande vaken. Att jag är vaken efter midnatt hör till ovanligheten vill jag lova. Anledningen till att jag hållt mig vaken är en filisofi uppsats som jag envisats med att skriva klart innan jag släcker lampan. Nu är jag nästan färdig, men jag tror den behöver en genomgång imorgon innan jag skickar in den. För varken mina ögon eller fingrar har varit särskilt pålitliga den senaste timmen. Temat var förhållandet mellan moral och religion, vilket jag tycker är ett riktigt intrressant ämne att skriva om.
Fast nu var det ju inte mina nattliga bedrifter jag skulle skriva om, de är inte mycket att skryta om i jämförelse med min kära fars prestation igår. Han åkte nämligen sitt femte Vasa-lopp. Trots magsjuka och gubbavad tog han sig från Sälen till Mora. Ja något nytta har vi väl ändå av vårt "Lantza-vres". Bra jobbat Pappsen!
Pappa vid Vasalopps-starten i Sälen. Representerar Northern Arizona University med mössan han fick av mig julklapp.
Så var Big Sky Conference Championship i mål och därmed också inomhussäsongen 2012. Precis som alla andra inomhussäsonger har den gått så fort, känns knappt som att den hann börja.
Hur gick dagens tävlande för mig då? Svar: Okej. Jag hoppade 3.65. Inte något dåligt resultat för min del. Men med tanke på hur jag hoppat de senaste veckorna och hur inhoppningen kändes så hoppades jag definitivt på högre höjder än 3.65. Jag var besviken och arg till en början. Men såhär några timmar senare är jag ändå tillfreds med dagen och riktigt nöjd med min första inomhussäsong i college. Faktum är att denna säsongen varit den bästa såhär långt i mitt idrottsliv, med stegrande stabil resultatkurva: 3.50, 3.50, 3.50, 3.70, 3.70, 3.65. Samtidigt som jag är nöjd är jag också hungrigare än någonsin för mer. Jag känner mig redan redo för utomhussäsongen som drar igång om två veckor.
Det var många som kom för att supporta NAU idag, till och med svensk-besök från Krille och hans familj. Krille är själv gammal NAU elev och passade på att besöka sin gamla skola under sin tre-veckors semester i Arizona. Ett riktigt glatt återseende må jag säga. Jag och Carro fick in Sverige-importerad goodiebag innehållande Marabou, lösgodis, pepparkakor och kaffe. Inget vi tackar nej till direkt.
Krille och company back in Flag
Härligt läktarstöd inför avlutande stafetter
Coach Marty som jag har att tacka för vinterns framgångar. TACK
Grattis till kill-teamet som tog hem conference-titeln och dessutom slog poängrekord.
Outdoor next
Ikäll har det varit banguet med hela track-teamet. God tre-rättersmiddag och prisceremonie för utmärkande prestationer. Ett riktigt fin kväll, så stolt att få vara en del av NAU-track.
Idag var sista träningspasset innan The Big Sky Conference Championsship. Råkade bryta en stav under uppvärmningshoppen. Lyckligtvis bröts den precis i botten och det var inte någon särskilt traumatisk upplevelse. Hade inte några problem att fortsätta hoppa efter den lilla incidenten, vilket var skönt.
Nu har vi ett två dagars mästerskap framför oss, med start imorgon eftermiddag. Kvinnliga stavhoppet är klockan 1 på lördag (den ultimata tävlingstidpunkten om jag får välja, så jagär nöjd). Kroppen och hoppningen känns bättre än någonsin och jag har en pirrig känsla av förväntan i magen. Visst har jag mål och drömresultat, men jag tror jag behåller dem för mig själv tills vidare...
Ett stort lycka till, till mina kära systrar Erica och Beatrice som tävlar i Ungdoms- resp. Junior-SM i helgen. Bebbens SM-debut!!!
Idag lämnar Frida "Finkelito" Hultin Johansson Växjö för en långsemster i sydostasien, där numera majoriteten av mina bästa vänner befinner sig för tillfället : Amanda, Sofia, Elin och Julia + min extra-familj Hagbergarna. Min vänskapskrets är så utspridd just nu - några i Asien, några i USA, några i Oslo och några i Växjö. Så långt borta men ändå så nära. En behaglig trygghet att ha bestående vänner vart man än i Världen vänder...
Citerar min kloka far: Vänner får man inte, man förtjänar
Igår hade lumberchicksen teammeeting. Tröjdesign ala Cenference. Lite smått hysteriskt med 40 tjejer med färgtäckta händer. Men trevligt hade vi och snygga blev tröjorna. De ska bäras på Conference nu till helgen, som NAU faktiskt arrangerar.
Ett riktigt härligt trackteam har vi, en salig blandning av individer. Nu laddar vi gärnet denna veckan för i helgen så smäller det. Go Jacks!
Och så är jag tonårsbefriad. 19 blev 20. Förstår inte hur jag hunnit med att leva i 20 år. Känns som att jag var spädbarn igår... eller inte rikitigt, men nästan. Systemet-ålder i Sverige, men i USA kommer min nya ålder inte göra särskilt mycket skillnad.
Dagen har varit riktigt bra. Men pärlor till rumskamrater har gjort ett fantastiskt jobb för att göra min dag till något alldeles extra. Jag var tvungen att lämna lägenheten för en stund och när jag kom tillbaka hade Jenne och Rashida dekorerat hela huset med ballonger, girlanger, tårta och paket. Då kan man ju inte bli annat än överlycklig. På kvällen gick vi ut och åt på en restaurang och därefter såg vi Safehouse på BIO. Kvällen avslutade med skypning med Hagbergarna i Thailand.
Silverörhängen från Carro
Klänning och örhängen från Rashida och Jenne. En outfit till Vegas dit vi ska under springbreak om tre veckor.
Tack så mycket för alla gratulationer från er där hemma! En en gång måste jag säga att jag är oerhört lyckligt lottad som omringas av så många underbara människor.
Kontinutet är nykeln. Det blev 3.70 idag också. En bra sista boost för självförtroendet inför Conference-mästerskapet nästa helg. Det är den viktigaste tävlingen för laget under hela inomhussäsongen. Det är där vi hävdar oss jämt emot andra skolor.
Women Pole Vault
==========================================================================
Name Year School Finals
==========================================================================
1 hendry, kelsie Unattached 4.60m 15-01.00
2 Pena, Tori Unattached 4.30m 14-01.25
3 Owen, Melinda Unattached 4.20m 13-09.25
3 Kubishta, April Unattached 4.20m 13-09.25
5 Raub, Theresa Unattached 4.00m 13-01.50
6 Cain, Laura Risen Perfor 3.85m 12-07.50
6 Simpson, Shaylah Arizona Stat 3.85m 12-07.50
8 Lantz, Lisa Northern Ari 3.70m 12-01.50
9 Kuenzi, Linda Arizona Stat 3.55m 11-07.75
9 Warren, Brittney Grand Canyon 3.55m 11-07.75
11 Carpenter, Cara Arizona Stat 3.40m 11-01.75
-- Palmer, Lacey Arizona Stat NH
-- Williams, Keegan Grand Canyon NH
-- Ernst, Jessica Grand Canyon NH
-- Groves, Ashley Paradise Val NH
En riktigt bra stavhoppstävling även denna kväll. Bland annat en kanadensiskt rekord på 4.60 av segrarinnan.
Är alltid helt slut efter tävlingar så nu tänker jag sova riktigt gott min sista natt som tonåring.