Att prioritera sig själv
Det där med att lyssna på sig själv, följa hjärtat och göra det som är bäst för en själv - det är bland det svåraste jag vet. Att jag är en bra på att lyssna och ge mina vänner goda råd i svåra situationer, är något jag inte alls är kompetent till när det kommer till mig själv. Jag är alldeles för dålig på att trycka på pausknappen, stanna upp och fråga mig själv hur jag egentligen mår. Istället väljer jag att fortsätta plöja igenom mina överfyllda dagar, ignorera varningssignalerna, måla upp en fejkad fasad, och hoppas på att ingen ser igenom mig.
.
Men nu har jag kommit till insikt att min livsstrategi inte är hållbar i längden och det som är ännu bättre är att jag har valt att göra något åt situationen innan det faktiskt är försent. Idag gjorde jag mig själv den största tjänst jag någonsin gjort. Jag sa upp mig från mig från mitt sommarjobb på stödenheten på Växjö kommun, ett kanonjobb som jag verkligen trivdes med, men som tyvärr är mer än vad jag klarar av i nuläget. Det var inget roligt samtal att föra på tal inför mina goa arbetskolegor och nyfunna vänner, men dessvärre nödvändigt och efteråt kändes det som den stora klumpen i magen började lösas upp.
.
Det är underbart att vara hemma, det kan jag inte på något sätt förneka. Men det har blivit för mycket av det goda. När man mår dåligt över den svenska sommaren som man gått och längtat efter under ett helt läsår i USA, då ärdet helt enkelt något som gått snett. Jag känner mig stolt som kunde komma till denna insikten och att jag för en gång skull gjort vad som är mitt eget allra bästa. Det var inte lätt att sätta mig själv framför alla andra, men i slutändan vet jag att det är det bästa både för mig och mina anhöriga. Det handlar om att prioritera och jag väljer att prioritera mitt eget välmående.
.
Nu när jag äntligen tryckt på paus-knappen, kan jag äntligen börja njuta. Låt sommaren börja!
Hemma är fortfarande hemma
28 timmar tod det mig från dörr till dörr. Efter en sån lång resa var jag rejält mör i hela kroppen och knoppen. Men lycka är bara förnamnet på hur jag känner just nu. Så otroligt skönt att vara hemma i mitt älskade Sverige. Världens finaste vänner överaskade mig när jag steg in i huset igår. OJ, så glad jag blev. Hade en kanonmysig kväll fylld med prat, inga tysta ögonblick där inte. Bättre premiärkväll i Sverige gick inte att få. Tusen tack!!!
Världens bästa människor!
Efter ett läsår i USA har jag helt klart lärt mig att uppskatta Sverige på ett helt annat sätt. Jag är riktigt stolt över att vara svensk, Sverige är mitt hem och svenska är fortfarande det språk jag pratar bäst. Jag har en hel svensk sommar framför mig. Den ska fyllas med jobb, träning, tävling och såklart en massa häng med familj, släkt och världens bästa vänner.
Over and out the United States of America
Sitter på Phoenix international airport. Väskan incheckad och security processen avklarad, allt är som det ska. Nu väntar en 18 timmars lång flygresa till Köpenhamn, med stop i Dallas och London. Ingenting jag ser fram emot, men vad gör det när jag lommar sluta hemma i Växjö?!
Eftersom frisörbesök i USA kostar ungefär halva priset mot i Sverige passade jag på att skämma bort håret lite igår. Toppade håret och la i ytterligare lite ljusa slingor i håret. Blev nöjd med resultatet, naturligt och fräscht. Förhoppningsvis kommer det blekas av solen ytterligare i sommar. För mitt långa hår kostade det hela mig $130, i Sverige hade jag haft problem att komma under 2000 skulle jag tro.
Igår kväll år jag och Carro middag på Pita Jungle, en av mina favorit restauranger. De har en massa goda och nyttiga maträtter med pitawraps som specialité. Igår blev det en turkey wrap och rotfrukter. En Mysig avslutning på mitt första år i Amerika.
Solmaxning
Visst hade jag hellre tävlat i Conference tillsammans ned resten av laget denna helgen. Men eftersom kroppen svek mig är det bara att få försöka göra det bästa av situationen. Och just nu är faktiskt min tillvaro ganska så hyggligt. Det ser ut att bli klarblå himmel och 20 grader mina sista dagar i Flagstaff. Om ni gissar på att jag ligger ute och steker för fullt är ni helt rätt. Gäller ju att samla på alla D-vitaminer jag kan för Växjö-vädret verkar vara precis som det brukar - regn och rusk. Fast trots det ser jag ändå fram emot att få komma hem...
Freshman year - Mission accomplished
Mitt år som freshman i college är nu fullbordat. Igår skrev jag min sista final exam. Jag kan andas igen. De senaste dagarna har varit riktigt hardcore på pluggfronten. Jag brukar vara bra på att prestera under press, men konsekvenserna av en överarbetande Lisa är finnar och utslag i ansiktet, dålig sömn matvanor samt ett bombnedslag till rum. Men nu är slitet över. Ett prov i måndags och två i tisdag plus uppsatsinlämning. Pang, smack, boom, CHECK! Känns väldigt tillfredställande att sätta punkt för ännu ett skolår. Det har varit ett annorlunda och lärorikt år, med mycket känslor blandade av olika slag. Den största skillnaden mellan gymnasiet och college är mängden skolarbete man måste göra i college. Efter detta året kan jag inte riktigt förstå varför jag klagade över läxorna på gymnasiet. Svårighetsmässigt tycker jag däremot inte att det är någon störra skillnad mellan gymnasiet och college.
Checkar av Freshman year i College. Tar beslut i sommar om jag kommer tillbaka för ett Sophomore year.
Hamstringsbekymmer
Ingen tävling för mig till helgen. Gårdagens träning var lite "upp till bevis" om jag skulle delta i Conference mästerskapet till helgen. Trots att jag vilat hela helgen kände jag redan när jag började värmaupp att muskeln var irriterad, jag försökte trotsa smärtan till en början. Men det blev bara värre och värre och tillslut var jag tvungen att ge upp. Ingen rolig insikt. Men jag var tvungen att lyssna på kroppen. Så nu är det vila som gäller coh det ska bli för himla skönt. En lång uppbyggnadsperiod under hösten och en hel vårtermin av tävlingar har definitivt tärt på kroppen. Så lite återhämtning är välbehövligt och förtjänat.
KT-tapad baksida. Har ingendirekt diagnos på den. Men det är ialla fall ingen bristning för jag har fortfarande full styrka.
.
Känns trist att inte kunna åka med laget på den sista tävlingen för säsongen. Jag fick möjlighet att åka med och supporta dem, men en 14 timmars buss/flyg resa idag och samma resa tillbaka på söndag, för att senare resa i över ett dygn för att komma hem på tisdag, kändes inte som en särskilt smart idé för kroppen och framför allt inte baksidan. Istället bestämde jag mig för att stanna kvar här uppe. Packa, städa, fixa och göra mig redo för Sverige i lugn och ro. Om mindre än en vecka är jag hemma. Fy sjuttsingen så skönt. LÄNGTAR!!!!
Den 15onde maj
Hembiljetten är bokad, tisdagen den 15onde maj går flyget hem till Sverige. Nedräkningen är offeciell. Jag längtar outhärdligt mycket. Ser verkligen fram emot att få komma hem till älskade Sverige med en härlig sommar framför mig.
.
Senasst jag bloggade, vilket var över en vecka sen, hade jag tävlingsförbud på grund av att baksidan krampat. Sen dess har det blivit bättre, men tyvärr inte så bra som jag hoppats, trots att jag varit på behandling hos sjukgymnasten minst en gång per dag. Igår fick jag en riktigt hård "skrubbning" på min muskel. Gjorde fruktansvärt ont och lämnade efter sig ett gigantiskt blåmärke. Men idag känns det som att det var värt all smärta, för baksidan känns faktiskt bättre. Jag hade nästan gett upp hoppet att åka till conference championship nästa vecka, men i stunden känns det faktiskt som att det finns hopp igen. Imorgon ska jag prova hoppa med kort ansats igen och efter det får det bli en utvärdering om läget.
Senasst jag bloggade, vilket var över en vecka sen, hade jag tävlingsförbud på grund av att baksidan krampat. Sen dess har det blivit bättre, men tyvärr inte så bra som jag hoppats, trots att jag varit på behandling hos sjukgymnasten minst en gång per dag. Igår fick jag en riktigt hård "skrubbning" på min muskel. Gjorde fruktansvärt ont och lämnade efter sig ett gigantiskt blåmärke. Men idag känns det som att det var värt all smärta, för baksidan känns faktiskt bättre. Jag hade nästan gett upp hoppet att åka till conference championship nästa vecka, men i stunden känns det faktiskt som att det finns hopp igen. Imorgon ska jag prova hoppa med kort ansats igen och efter det får det bli en utvärdering om läget.
.
På den akademiska fronten är det slutspurt. Nästa vecka är finals week. Jag gör mitt bästa för att motivera mig till plugg de sista dagarna. Jag har tre prov och en uppsats under måndag och tisdag, sedan är vårterminen över för min del. Ett välbehövligt break är precis vad jag behöver.
.
13 dagar till Sverige. HELL YEAH!
