getmyselftogether

Det där med att lyssna på sig själv, följa hjärtat och göra det som är bäst för en själv - det är bland det svåraste jag vet. Att jag är en bra på att lyssna och ge mina vänner goda råd i svåra situationer, är något jag inte alls är kompetent till när det kommer till mig själv. Jag är alldeles för dålig på att trycka på pausknappen, stanna upp och fråga mig själv hur jag egentligen mår. Istället väljer jag att fortsätta plöja igenom mina överfyllda dagar, ignorera varningssignalerna, måla upp en fejkad fasad, och hoppas på att ingen ser igenom mig.

.

Men nu har jag kommit till insikt att min livsstrategi inte är hållbar i längden och det som är ännu bättre är att jag har valt att göra något åt situationen innan det faktiskt är försent. Idag gjorde jag mig själv den största tjänst jag någonsin gjort. Jag sa upp mig från mig från mitt sommarjobb på stödenheten på Växjö kommun, ett kanonjobb som jag verkligen trivdes med, men som tyvärr är mer än vad jag klarar av i nuläget. Det var inget roligt samtal att föra på tal inför mina goa arbetskolegor och nyfunna vänner, men dessvärre nödvändigt och efteråt kändes det som den stora klumpen i magen började lösas upp.

.

Det är underbart att vara hemma, det kan jag inte på något sätt förneka. Men det har blivit för mycket av det goda. När man mår dåligt över den svenska sommaren som man gått och längtat efter under ett helt läsår i USA, då ärdet helt enkelt något som gått snett. Jag känner mig stolt som kunde komma till denna insikten och att jag för en gång skull gjort vad som är mitt eget allra bästa. Det var inte lätt att sätta mig själv framför alla andra, men i slutändan vet jag att det är det bästa både för mig och mina anhöriga. Det handlar om att prioritera och jag väljer att prioritera mitt eget välmående.

.

Nu när jag äntligen tryckt på paus-knappen, kan jag äntligen börja njuta. Låt sommaren börja!