Höghöjds-syra
Första skoldagen var inte särskilt betungande. Det var däremot dagens träning. Tanken var att jag skulle stavhoppa med ull ansats och nya längra och styvare stavar. Redan på uppvärmningen kände jag att kroppen var seg och trött och det blev inte bättre när jag försökte hoppa. Jag gjorde ett klokt val och avbröt innan jag blev för frustrerad över min dålig dagsform. Men inte slapp jag undan helt och hållet inte... 4x150 med gång vila och 3 stycken trapplopp skulle avklaras innan jag fick tillåtelse att lämna träningen. Ni tycker kanske att fyra lopp och lite trappor inte är särskilt tufft och det är det inte heller...på havsnivå. Men på över 2000 meters höjd är det en helt annan sak. Efter mina 150-lopp ville jag amputera mina ben och det kändes som att lungorna skulle sprängas (då hade jag inte ens gjort mina ynkliga tre trappor). På något sätt lyckades jag ta mig igenom hela passet och unnande mig ett behövande isbad. Det har verkligen varit ett par stumma ben som kämpat med att bära runt på min kropp idag. Hoppas de återhänmtar sig rejält under natten för det lär bli en tung dag imorgon också, som inleds med morgongymnastik. Back on Flagstaff-track
Kommentarer
Postat av: Pappa
Vadå syra !?
Smet iväg på lunchen och körde powerpump med 20 svettiga brudar på idrottskliniken. Tog lite för tunga vikter och två ledare körde skiten ur oss. Sitter här med hängande armar likt en orangutang och flummar i mitt endorfinrus.
Kämpa på !
Postat av: ica
Söt fågel, du är bra syrran!
Trackback