Carl Anders Vasa
God morgon Sverige!
Klockan är snart två på natten och jag är fortfarande vaken. Att jag är vaken efter midnatt hör till ovanligheten vill jag lova. Anledningen till att jag hållt mig vaken är en filisofi uppsats som jag envisats med att skriva klart innan jag släcker lampan. Nu är jag nästan färdig, men jag tror den behöver en genomgång imorgon innan jag skickar in den. För varken mina ögon eller fingrar har varit särskilt pålitliga den senaste timmen. Temat var förhållandet mellan moral och religion, vilket jag tycker är ett riktigt intrressant ämne att skriva om.
Fast nu var det ju inte mina nattliga bedrifter jag skulle skriva om, de är inte mycket att skryta om i jämförelse med min kära fars prestation igår. Han åkte nämligen sitt femte Vasa-lopp. Trots magsjuka och gubbavad tog han sig från Sälen till Mora. Ja något nytta har vi väl ändå av vårt "Lantza-vres". Bra jobbat Pappsen!
Pappa vid Vasalopps-starten i Sälen. Representerar Northern Arizona University med mössan han fick av mig julklapp.
Indoor over and out
Så var Big Sky Conference Championship i mål och därmed också inomhussäsongen 2012. Precis som alla andra inomhussäsonger har den gått så fort, känns knappt som att den hann börja.
Hur gick dagens tävlande för mig då? Svar: Okej. Jag hoppade 3.65. Inte något dåligt resultat för min del. Men med tanke på hur jag hoppat de senaste veckorna och hur inhoppningen kändes så hoppades jag definitivt på högre höjder än 3.65. Jag var besviken och arg till en början. Men såhär några timmar senare är jag ändå tillfreds med dagen och riktigt nöjd med min första inomhussäsong i college. Faktum är att denna säsongen varit den bästa såhär långt i mitt idrottsliv, med stegrande stabil resultatkurva: 3.50, 3.50, 3.50, 3.70, 3.70, 3.65. Samtidigt som jag är nöjd är jag också hungrigare än någonsin för mer. Jag känner mig redan redo för utomhussäsongen som drar igång om två veckor.
Det var många som kom för att supporta NAU idag, till och med svensk-besök från Krille och hans familj. Krille är själv gammal NAU elev och passade på att besöka sin gamla skola under sin tre-veckors semester i Arizona. Ett riktigt glatt återseende må jag säga. Jag och Carro fick in Sverige-importerad goodiebag innehållande Marabou, lösgodis, pepparkakor och kaffe. Inget vi tackar nej till direkt.
Krille och company back in Flag
Härligt läktarstöd inför avlutande stafetter
Coach Marty som jag har att tacka för vinterns framgångar. TACK
Grattis till kill-teamet som tog hem conference-titeln och dessutom slog poängrekord.
Outdoor next
Ikäll har det varit banguet med hela track-teamet. God tre-rättersmiddag och prisceremonie för utmärkande prestationer. Ett riktigt fin kväll, så stolt att få vara en del av NAU-track.
Conference Championship coming up
Idag var sista träningspasset innan The Big Sky Conference Championsship. Råkade bryta en stav under uppvärmningshoppen. Lyckligtvis bröts den precis i botten och det var inte någon särskilt traumatisk upplevelse. Hade inte några problem att fortsätta hoppa efter den lilla incidenten, vilket var skönt.
Nu har vi ett två dagars mästerskap framför oss, med start imorgon eftermiddag. Kvinnliga stavhoppet är klockan 1 på lördag (den ultimata tävlingstidpunkten om jag får välja, så jagär nöjd). Kroppen och hoppningen känns bättre än någonsin och jag har en pirrig känsla av förväntan i magen. Visst har jag mål och drömresultat, men jag tror jag behåller dem för mig själv tills vidare...
Ett stort lycka till, till mina kära systrar Erica och Beatrice som tävlar i Ungdoms- resp. Junior-SM i helgen. Bebbens SM-debut!!!
Vart jag mig i Världen vänder
Idag lämnar Frida "Finkelito" Hultin Johansson Växjö för en långsemster i sydostasien, där numera majoriteten av mina bästa vänner befinner sig för tillfället : Amanda, Sofia, Elin och Julia + min extra-familj Hagbergarna. Min vänskapskrets är så utspridd just nu - några i Asien, några i USA, några i Oslo och några i Växjö. Så långt borta men ändå så nära. En behaglig trygghet att ha bestående vänner vart man än i Världen vänder...
Citerar min kloka far: Vänner får man inte, man förtjänar
Teammeeting
Igår hade lumberchicksen teammeeting. Tröjdesign ala Cenference. Lite smått hysteriskt med 40 tjejer med färgtäckta händer. Men trevligt hade vi och snygga blev tröjorna. De ska bäras på Conference nu till helgen, som NAU faktiskt arrangerar.
Ett riktigt härligt trackteam har vi, en salig blandning av individer. Nu laddar vi gärnet denna veckan för i helgen så smäller det. Go Jacks!
Födelsedagen
Och så är jag tonårsbefriad. 19 blev 20. Förstår inte hur jag hunnit med att leva i 20 år. Känns som att jag var spädbarn igår... eller inte rikitigt, men nästan. Systemet-ålder i Sverige, men i USA kommer min nya ålder inte göra särskilt mycket skillnad.
Dagen har varit riktigt bra. Men pärlor till rumskamrater har gjort ett fantastiskt jobb för att göra min dag till något alldeles extra. Jag var tvungen att lämna lägenheten för en stund och när jag kom tillbaka hade Jenne och Rashida dekorerat hela huset med ballonger, girlanger, tårta och paket. Då kan man ju inte bli annat än överlycklig. På kvällen gick vi ut och åt på en restaurang och därefter såg vi Safehouse på BIO. Kvällen avslutade med skypning med Hagbergarna i Thailand.
Silverörhängen från Carro
Klänning och örhängen från Rashida och Jenne. En outfit till Vegas dit vi ska under springbreak om tre veckor.
Tack så mycket för alla gratulationer från er där hemma! En en gång måste jag säga att jag är oerhört lyckligt lottad som omringas av så många underbara människor.
Consistency is the key
Kontinutet är nykeln. Det blev 3.70 idag också. En bra sista boost för självförtroendet inför Conference-mästerskapet nästa helg. Det är den viktigaste tävlingen för laget under hela inomhussäsongen. Det är där vi hävdar oss jämt emot andra skolor.
Women Pole Vault
==========================================================================
Name Year School Finals
==========================================================================
1 hendry, kelsie Unattached 4.60m 15-01.00
2 Pena, Tori Unattached 4.30m 14-01.25
3 Owen, Melinda Unattached 4.20m 13-09.25
3 Kubishta, April Unattached 4.20m 13-09.25
5 Raub, Theresa Unattached 4.00m 13-01.50
6 Cain, Laura Risen Perfor 3.85m 12-07.50
6 Simpson, Shaylah Arizona Stat 3.85m 12-07.50
8 Lantz, Lisa Northern Ari 3.70m 12-01.50
9 Kuenzi, Linda Arizona Stat 3.55m 11-07.75
9 Warren, Brittney Grand Canyon 3.55m 11-07.75
11 Carpenter, Cara Arizona Stat 3.40m 11-01.75
-- Palmer, Lacey Arizona Stat NH
-- Williams, Keegan Grand Canyon NH
-- Ernst, Jessica Grand Canyon NH
-- Groves, Ashley Paradise Val NH
|
En riktigt bra stavhoppstävling även denna kväll. Bland annat en kanadensiskt rekord på 4.60 av segrarinnan.
Är alltid helt slut efter tävlingar så nu tänker jag sova riktigt gott min sista natt som tonåring.
VÄRLDENS BÄSTA FAMILJ!!!
Anders, Carita, Erica och Beatrice Lantz - Jag älskar er. Ni är det absolut bästa jag har.
Roommates nästan mer exalterade än mig över swedish candy.
Ett stort paket packat med marabou, lösgodis, björnborg-trosor, barndomsfilmer och brev som jag inte har funnit ro till att läsa än.
Det fullbordade min dag. <3
(min födelsedag är inte förrens på fredag den 17onde)
Happy Valentine's Day
Fick en väldigt trevlig överraskning utanför lägenheten när jag öppnade dörren denna morgonen. Cupcakes formade till ett hjärta!!! Det var en överraskning från Brandon, en av mina bästa killkompisar här. Så himla gulligt av honom. Gjorde helt klart min dag och goda var de också.
(Trots att det varit en bra alla hjärtans-dag håller jag fortfarande fast vid att den 14 februari är överdriven dag. Skönt att den är över redan imorgon)
Videor från 11/2
3.70 Inte tävlingens bästa hopp, men ribban låg kvar och det är det som räknas.
Mitt sista försök på 3.85. Bra teknik och stannar länge med staven, dock var den för mjuk för att skicka iväg mig.
ett bra träningshopp från i torsdags med kort ansats.
Tack!
Vill verkligen säga ett stort tack till alla som har grattat mig på olika sätt efter gårdagens resultat. Det värmer verkligen otroligt mycket. Så tusen tusen tack!
Min söndag har varit väldigt produktiv. Jag har hunnit med att skriva ett prov online, städa badrummet, skypa med Olivia och familjen, badat jaquzzi, pluggat företagsjuridik och handlat present till men Valentine-dejt.
Och nu undrar ni säkert vem min dejt är... och det är ingen mindre än min livslevande roommie Rashida McKinnon!!! Singlarna i Alpine 151, och så ska det förbli. Ska ge henne en tröja där jag skrivit God says relax. Det kan hon behöva, för jag tror inte jag känner någon med så starkt temperament som henne (Jo Pappa, hon är värre än mig).
Egentligen så tycker jag verkligen inte om alla hjärtans dag, ännu mindre tycker jag om den i USA. Tjenare vad amerikanarna överdriver inför denna hjärtedagen. Det är inte klokt. Alla affärer är fyllda till max med hjärtan, nallar och röda chokladaskar. Folk spenderar flera 100 dollar på en dag... Jag förstår inte. Sprid ut kärleken över hela året istället för att överdriva en gång per år.
Tre år senare
För nästan precis tre år sen hoppade jag mitt personliga rekord 3.70. Det var Pallasspelen i Malmö sista helgen i januari 2009. Jag minns den dagen så väl, det var en bra dag. Då var jag helt säker på varför jag har en sån stor kärlek till friidrott. En säkerhet, som efter min fotskada (som drabbade mig en vecka senare), tynade bort för en lång period. Jag har många gånger haft seriösa funderingare på att lägga spikskorna på hyllan, men en röst inom mig har lyckats övertala mig vid att fortsätta kämpa på.
Idag. Tre år och en långdragen fotskada senare, är jag äntligen tillbaka där jag stannade upp. Nu är jag mer säker än någonsin om varförjag älskar friidrott. För när man når ett sedan länge eftersträvat mål, inser man att det varit värt varenda sekund av hårt slit.
Det var en underbar känsla att landa i mattan och se ribban ligga kvar ovanför mig. Äntligen. Och det som känns ännu bättre är att det finns så mycket mer att hämta. Mina försök på 3.85 var bra, men staven blev för mjuk och jag hann inte leta upp nästa i serien. Jag gjorde höjde greppet till max och försökte hjälpa staven så mycket som möjligt, men det räckte inte för att ge mig tillräckligt med skjuts.
Mitt pers kommer i alla fall inte förbli så länge till om jag får bestämma. På torsdag är det en kvällstävling och jag får en ny chans.
Den vinner som är trägen
En stressig period
Blä för denna veckan. Hur mycket plugg som helst, och nästa vecka har jag tre exams som jag måste sätta igång att plugga till. Har grottat ner mig kulturvetenskap, business juridik och ekonimi. Har försökt att inte stressa upp mig allt för mycket, vilket jag brukar, det funkar ungefär 50/50. Denna torsdagskvällen lyckades jag koppla bort allt skolarbete och unnade mig en pluggfri kväll. Det var vad jag behövde, vila huvudet och ladda batterierna. Precis som kroppen behöver vila från träning, behöver huvudet vila från skolarbete emellanåt. Men imorgon är det dags att plöja skolarbete igen.
Ikväll har vi varit på basketmatch. Vid halvlek belönades alla student athletes som kom in på Deans list förra terminen, jag var en av dem. För att hamna på Deans List ska man ha ett GPA (betygsnitt) över 3.5. Ett A är värt 4, B värt 3, C värt 2 och så vidare. Jag fick A i alla mina kurser förutom engelska förra året vilket gav mig ett GPA på 3.7, vilket jag är väldigt nöjd med. Roligt att få belöning för allt slit och en boost till motivationen.
Meet day tomorrow
Ligger i sängen och väntar på John Blund. Imorgon är det tävlingen igen. Kroppen känns betydligt gladare än förra veckan, vilket lovar gott inför morgondagen. Veckan har varit bra, träningen har gått bra och skolan har rullat på. Ingenting extraordinärt har inträffat. Eller jo förresten, Coach Duncan ska bli pappa för sjätte gången. Det är ju faktiskt ett besked utöver det vanliga. En liten tillökning till den femdöttriga barnaskaran. Blir det en pojke sjätte gången gilt kanske?!
4 av Coach Duncans underbara döttrar
Kassie och Deante isbadar sig iordning för helgen
Imorgon är det dags igen, GO JACKS!!!
